C. M. Bellman om valet

Att Carl Michael Bellman inte tar större plats här på bloggen är förstås ett sorgligt ämne. Men nu när det har hållits allmänna val i riket, och det på det hela taget tycks ha gått som det har gått, och en bekant för mig har påpekat hur relevansen i Fredmans sång n:o 33 inte är helt ringa är det väl inte mer att göra än att återge den. Håll till godo!

Magistraten uti T**** fiker

At vid Riksda'n vinna få justice;

Hvarje Rådman uti staden skriker,

Jämrar sig nu öfver prejudice.

Man kan tänka saken är också vigtig,

Hela Rådstun pliktig

At ge contra-plan.

Man tror ej at saken snart afstannar;

Rådstun nu förbannar

Hvarje galt i stan.

Saken var den, när Rätten skulle sitta

I en ganska sträng och svår qvestion,

Kom en Sugga fram vid bordet titta,

Satte sig vid Preses sans façon.

Preses steg då up och complimentera,

Sade intet mera

Än gack ut din Fan.

Nej sad' suggan, jag har så bedrifvit

At jag också blifvit

Rådman här i stan.